Sångtexten till Lucia känns välbekant för nästan alla, men få vet varifrån orden egentligen kommer. Melodin är neapolitansk och publicerades 1849 i en italiensk version (Svensk Wikipedia (uppslagsverk)), medan de svenska verserna kom senare och har olika upphovsmän.
Melodins ursprung: Neapolitansk sång ’Santa Lucia’, publicerad 1849 enligt Svensk Wikipedia (uppslagsverk) · Firandedatum: 13 december (Fokus (nyhetsmagasin)) · Analyserade sökresultat: 5 topp-resultat, 0 från myndigheter (egen genomgång)
Snabböversikt
- Melodin är neapolitansk och publicerades 1849 i italiensk version av Teodoro Cottrau, enligt Svensk Wikipedia (uppslagsverk) (Faktoider.nu (webbpublikation))
- Sigrid Elmblad skrev den svenska texten ’Sankta Lucia, ljusklara hägring’, enligt Svensk Wikipedia (uppslagsverk) (Faktoider.nu (webbpublikation))
- Arvid Rosén skrev ’Natten går tunga fjät’, tryckt 1928 (Faktoider.nu (webbpublikation))
- Elmbladtextens årtal: 1924 enligt Wikipedia, 1919 enligt en blogg (Shoreacres (blogg))
- Upphovsmannen till barnversionen ’Ute är mörkt och kallt’ anges olika i källorna, enligt Svensk Wikipedia (uppslagsverk) (Shoreacres (blogg))
- Sökvolymen för sökordet är inte fastställd i underlaget (Shoreacres (blogg))
- 1849: neapolitansk melodi publicerad, enligt Svensk Wikipedia (uppslagsverk) (Kristianstadsbladet (regional dagstidning))
- 1927: första offentliga luciatåget av modern form (Kristianstadsbladet (regional dagstidning))
- 1958: barnversionen ’Ute är mörkt och kallt’, enligt Svensk Wikipedia (uppslagsverk) (Kristianstadsbladet (regional dagstidning))
- Upphovsman och årtal för den svenska texten bör kontrolleras mot Kungliga biblioteket
- Textversionen bör jämföras med material från Svenskt visarkiv
- Ingen av de analyserade källorna anger upphovsrättsstatus för hela texten
Av de viktigaste uppgifterna har melodins ursprung och firandedatumet stöd i redaktionella källor. Textförfattarens årtal är däremot delvis omstridda.
| Uppgift | Värde |
|---|---|
| Melodins ursprung | Neapolitansk sång ’Santa Lucia’, publicerad 1849 av Teodoro Cottrau, enligt Svensk Wikipedia (uppslagsverk) |
| Första svenska text | ’Sankta Lucia, ljusklara hägring’ av Sigrid Elmblad, publicerad 1924 enligt Wikipedia |
| Andra svenska text | ’Natten går tunga fjät’ av Arvid Rosén, tryckt 1928 |
| Barnversion | ’Ute är mörkt och kallt’, skriven 1958 av Halldis Ljungqvist enligt Wikipedia |
| Firandedatum | 13 december, enligt Fokus (nyhetsmagasin) |
| Helgon bakom namnet | Santa Lucia, martyrdöd år 304, enligt Kristianstadsbladet (regional dagstidning) |
| Första offentliga luciatåget | Stockholms Dagblad, 1927, enligt Kristianstadsbladet (regional dagstidning) |
Vad är den senaste verifierade informationen om texten till Sankta Lucia för barn?
Den yngsta uppgiften med en namngiven upphovsperson är barnversionen ’Ute är mörkt och kallt’. Den svenska texten bygger alltså på en melodi från 1849, men orden tillkom i flera steg under första halvan av 1900-talet.
Melodins ursprung i Neapel
- Melodin är neapolitansk och kallas ’Santa Lucia’, enligt Svensk Wikipedia (uppslagsverk)
- Teodoro Cottrau (1827–1879) översatte sången till italienska och publicerade den 1849, enligt Svensk Wikipedia (uppslagsverk)
- Melodin kom till Sverige vid mitten av 1800-talet, enligt Fokus (nyhetsmagasin)
Teodoro Cottrau står ofta som kompositör i sökresultaten, men uppslagsverket anger att han i första hand översatte sången. Den som skriver ’musik av Cottrau’ gör därför en tolkning, inte en belagd uppgift, enligt Svensk Wikipedia (uppslagsverk).
Svensk textversion och dess upphovsperson
- Sigrid Elmblad (1860–1926) skrev ’Sankta Lucia, ljusklara hägring’, enligt Svensk Wikipedia (uppslagsverk)
- Arvid Rosén (1895–1973) skrev ’Natten går tunga fjät’, tryckt 1928, enligt Svensk Wikipedia (uppslagsverk)
- Den svenska texten är ingen översättning av originalet, som handlar om en båtfärd vid Neapels kust (The Local (nyhetssajt om Sverige))
Skillnaden mellan originalet och den svenska versionen är den största enskilda punkten i den här frågan. Originaltexten beskriver en båtfärd, medan de svenska texterna handlar om att kalla på Sankta Lucia för att föra ljus in i mörkret, enligt The Local (nyhetssajt om Sverige).
Vad det betyder: en läsare som vill citera ’Sankta Lucia’ behöver skilja melodins ursprung från textens ursprung, eftersom de hör till olika historier.
Vad bör läsare veta först om texten till Sankta Lucia för barn?
Luciadagen den 13 december är den tydligaste anledningen till att texten dyker upp i skolor och förskolor. Traditionen är äldre än de svenska verserna, och den har förändrats över tid.
Lucia firas den 13 december
- Den svenska sångtexten har en tydlig koppling till Luciadagen 13 december, enligt Fokus (nyhetsmagasin)
- Enligt Clement A. Miles (1912) firades Lucia ursprungligen nattligt, med en lussekvinna i vit klänning och ljuskrona (Hymns and Carols of Christmas (psalmdatabas))
- Lucia är ett romerskt kvinnonamn kopplat till latinets lux, ljus, enligt Kristianstadsbladet (regional dagstidning)
Den inledande strofen ’Sankta Lucia, ljusklara hägring’
- Den inledande versen är skriven av Sigrid Elmblad, enligt Svensk Wikipedia (uppslagsverk)
- Swedish American Museum återger Arvid Roséns version i sina Luciasånger (Swedish American Museum (museum))
- En barnanpassad version, ’Ute är mörkt och kallt’, har en helt annan text, enligt Svensk Wikipedia (uppslagsverk)
Den som sjunger ’Sankta Lucia’ i en barngrupp sjunger enligt Wikipedia en svensk text från 1924 på en melodi från 1849. Det är två tidsskikt, och de bör inte blandas ihop i en skolsång.
Vad det betyder: textens barnversion och originalversionen har olika upphovsmän och ursprung, så varje användning bör ange vilken version som sjungs.
Vilka officiella källor bekräftar de viktigaste påståendena om texten till Sankta Lucia för barn?
Ingen av de fem topp-resultaten i underlaget är en myndighet eller officiell institution. De räcker därför inte som bekräftelse av upphovsperson eller årtal.
Vilka källor som väger tyngst
- Kungliga biblioteket bör användas för att bekräfta upphovsperson och utgivningsår
- Svenskt visarkiv är lämpligt för jämförelse av sångtextens version
- Wikisource (sv) listar originaltexten tillskriven Teodoro Cottrau (1827–1879) och Elmblads svenska översättning (Wikisource (fri textsamling))
Varför topp-resultaten inte räcker som bekräftelse
- Sökresultaten visar texten utan källhänvisning eller redaktionell förklaring
- Bloggen Shoreacres anger 1919 som publiceringsår för Elmblads text, medan Wikipedia anger 1924 (Shoreacres (blogg))
- Faktoider.nu uppger att Rosén-texten trycktes första gången 1928, enligt Faktoider.nu (webbpublikation)
Vad det betyder: en sökträff utan källa kan inte ensam bekräfta ett årtal, så tryckåret måste hämtas från ett arkiv.
Så kontrollerar du textuppgifterna
- Sök upp den tryckta utgåvan i Kungliga biblioteket och notera tryckår och upphovsperson.
- Jämför textversionen med material från Svenskt visarkiv.
- Kontrollera Elmbladtextens årtal: 1924 enligt Wikipedia mot 1919 i bloggen.
- Ange vilken version som sjungs, till exempel ’Sankta Lucia, ljusklara hägring’ eller ’Ute är mörkt och kallt’.
Vad det betyder: den som kan visa tryckår och upphovsperson står på fastare mark än den som bara kan visa en sökträff.
Vad är fortfarande oklart eller obekräftat om texten till Sankta Lucia för barn?
Det finns tre större luckor i underlaget: årtal, upphovsperson för barnversionen och rättighetsstatus. Ingen av dem är löst i de källor som analyserats.
Utgivningsår för den svenska texten
- Elmbladtexten anges till 1924 enligt Wikipedia och till 1919 enligt en blogg (Shoreacres (blogg))
- Barnversionen ’Ute är mörkt och kallt’ anges till 1958 enligt Svensk Wikipedia (uppslagsverk)
- Gunnar Wennerbergs roll i att föra melodin till Sverige efter ett besök i Rom 1852 beskrivs enligt Svensk Wikipedia (uppslagsverk), men uppgiften är inte verifierad utöver den källan
Upphovsrättsstatus för hela texten
- Ingen av de analyserade källorna anger upphovsrättsstatus för hela texten
- Sohlmans musiklexikon anger att det är okänt hur sången kom till Sverige, enligt Svensk Wikipedia (uppslagsverk)
Det vanligaste misstaget är att ett årtal från en blogg blir en bekräftad fakta. Ett publiceringsår som står i konflikt med uppslagsverket bör alltid redovisas som osäkert, enligt Shoreacres (blogg).
Vad det betyder: den som publicerar textversionen utan tryckår riskerar att presentera en gissning som fakta.
Vilka frågor ställer användare oftast om texten till Sankta Lucia för barn?
Frågorna i underlaget gäller främst text, ursprung och källor. Den svenska sången introducerades i Sverige från Neapel under mitten av 1800-talet (York Anglo-Scandinavian Society (historisk förening)).
Var texten finns i fullständig form
- Elmbladtextens svenska översättning finns i textsamlingen på Wikisource, enligt Wikisource (fri textsamling)
- Rosén-versionen finns återgiven i en textutgåva från Swedish American Museum, enligt Swedish American Museum (museum)
Vilka versioner av texten som används i barngrupper
- Barnversionen ’Ute är mörkt och kallt’ är den enklaste och mest anpassade för små barn, enligt Svensk Wikipedia (uppslagsverk)
- Rosén-versionen använder ålderdomliga ord som fjät, enligt Faktoider.nu (webbpublikation)
Konsekvensen: en barngrupp som sjunger en av versionerna bör ange vilken, eftersom Rosén-texten och barnversionen skiljer sig i ordval och perspektiv.
Tidslinje för sången och texterna
Sju datum visar hur melodin och texterna kom till Sverige i olika steg. Elmbladtextens årtal är det enda där källorna är oense.
| Datum | Händelse |
|---|---|
| 1849 | Teodoro Cottrau publicerar den neapolitanska sången ’Santa Lucia’ med italiensk text, enligt Svensk Wikipedia (uppslagsverk) |
| 1852-04-23 | Gunnar Wennerberg befinner sig i Rom och noterar en neapolitansk barcarole, enligt Svensk Wikipedia (uppslagsverk) |
| 1921 | Första publicerade text med anknytning till luciafirande, ’Nu stråla tända ljus uti din krona’, publiceras i en skolsångbok, enligt Svensk Wikipedia (uppslagsverk) |
| 1924 | Sigrid Elmblad: ’Sankta Lucia, ljusklara hägring’ publiceras enligt Wikipedia, medan en blogg anger 1919 (Shoreacres (blogg)) |
| 1927 | Stockholms Dagblad arrangerar det första offentliga luciatåget av modern form, enligt Kristianstadsbladet (regional dagstidning) |
| 1928 | Arvid Rosén: ’Natten går tunga fjät’ tryckt i Sånger för skolan, enligt Faktoider.nu (webbpublikation) |
| 1958 | ’Ute är mörkt och kallt’ skrivs av förskolläraren Halldis Ljungqvist, enligt Svensk Wikipedia (uppslagsverk) |
Mönstret: melodin är äldst, och varje svensk textversion är ett eget tillägg från olika decennier. Det gör att en uppgift om ’originaltexten’ sällan gäller hela sången.
Bekräftat och osäkert
Bekräftat
- Melodin är neapolitansk och publicerades 1849, enligt Svensk Wikipedia (uppslagsverk)
- Sigrid Elmblad skrev ’Sankta Lucia, ljusklara hägring’, enligt Svensk Wikipedia (uppslagsverk)
- Arvid Rosén skrev ’Natten går tunga fjät’, enligt Svensk Wikipedia (uppslagsverk)
Osäkert
- Elmbladtextens publiceringsår: 1924 eller 1919 (Shoreacres (blogg))
- Upphovsperson till ’Ute är mörkt och kallt’, där andra källor anger Gudrun Olsson eller okänd, enligt Svensk Wikipedia (uppslagsverk)
- Wennerbergs roll i melodins införande till Sverige
- Upphovsrättsstatus för hela texten och sökvolymen för sökordet
Konsekvensen: endast de tre punkterna under bekräftat kan användas som fakta utan förbehåll, medan allt under osäkert bör markeras i texten.
Vad säger källorna?
”Melodin är från södra Italien och importerad till Sverige vid mitten av 1800-talet.” Nina Solomin, journalist på Fokus, Fokus (nyhetsmagasin)
”Den svenska texten är ingen översättning. Den är helt annorlunda.” Redaktionen på The Local, översatt från engelska, The Local (nyhetssajt om Sverige)
”Natten går tunga fjät … skrevs med avsikt för att ge ett gammaldags intryck.” Anonym skribent på Faktoider.nu, Faktoider.nu (webbpublikation)
Vad händer härnäst
Nästa steg ligger hos arkiven: Kungliga biblioteket och Svenskt visarkiv kan avgöra upphovsperson och utgivningsår för de svenska textversionerna. För lärare och förskolepersonal finns två vägar: kontrollera upphovsmannen mot ett arkiv innan texten trycks, eller markera årtalet som osäkert. Den som hoppar över båda riskerar att trycka en gissning som fakta.
faktoider.nu, kids.kiddle.co, mamalisa.com, alchetron.com, so-rummet.se, songfacts.com, patrickmurfin.blogspot.com
Vanliga frågor
Vilken melodi används till den svenska Lucia-sången?
Melodin är den neapolitanska sången ’Santa Lucia’, som Teodoro Cottrau (1827–1879) översatte till italienska och publicerade 1849, enligt Svensk Wikipedia (uppslagsverk).
Vem skrev den svenska texten till Sankta Lucia?
Sigrid Elmblad skrev ’Sankta Lucia, ljusklara hägring’, och Arvid Rosén skrev ’Natten går tunga fjät’, enligt Svensk Wikipedia (uppslagsverk).
Vad betyder orden ’hägring’ och ’fägring’ i Lucia-sången?
Underlaget innehåller ingen förklaring av orden. Slå upp dem i en svensk ordbok innan du använder dem i undervisningen.
Finns det flera versioner av texten till Lucia-sången?
Ja. Det finns Elmblads version, Rosén-versionen ’Natten går tunga fjät’ och barnversionen ’Ute är mörkt och kallt’ från 1958, enligt Swedish American Museum (museum).
Var kan man hitta en pålitlig källa till den svenska texten?
Kungliga biblioteket och Svenskt visarkiv är de arkiv som bör användas för verifiering. Elmbladtextens översättning finns även i textsamlingen på Wikisource (Wikisource (fri textsamling)).
Är texten till Sankta Lucia skyddad av upphovsrätt?
Ingen av de analyserade källorna anger upphovsrättsstatus för hela texten. Frågan är därför obesvarad, och den bör kontrolleras med ett arkiv innan hela texten publiceras.
Relaterade artiklar
Anton Sjöberg är senior reporter på Saklinjen och bevakar dagliga kultur- och nöjesnyheter.