Finns det hajar i Sverige? Här är fakta om svenska hajar

De flesta av oss tänker på hajar som något som hör hemma i tropiska hav, långt från svenska badvikar. Men sanningen är att svenska vatten faktiskt hyser ett tjugotal hajarter – även om de flesta är små, skygga eller sällsynta gäster. I den här guiden reder vi ut vilka hajar som finns i Sverige, var de trivs och varför du med stor sannolikhet inte behöver oroa dig nästa gång du doppar dig.

Hajarter i svenska vatten: cirka 19 ·
Vanligaste hajen: Småfläckig rödhaj ·
Största hajen i Sverige: Brugd ·
Senaste fynd av gråhaj: 2025

Nedan följer en faktatabell med de viktigaste uppgifterna om hajar i Sverige – en snabb referens för den som vill ha koll på arter, storlek och status.

Två hajarter – småfläckig rödhaj och brugd – sticker ut som de mest omtalade i svenska vatten. Den förra är en liten bottenlevande art som är fullt harmlös, medan den senare är en planktonätande jätte som ibland misstas för något farligare.

Finns det hajar i Sverige?

Ja, det finns hajar i Sverige. Enligt Havs- och vattenmyndigheten har omkring ett trettiotal broskfiskarter påträffats i svenska vatten under de senaste 150 åren, men bara ungefär ett tiotal förekommer regelbundet längs Västkusten. De flesta är små, skygga eller sällsynta gäster.

Vilka hajarter finns i svenska vatten?

• Småfläckig rödhaj (Scyliorhinus canicula) – vanligast, bottenlevande (WWF Sverige)
• Pigghaj (Squalus acanthias) – stimlevande, historiskt hårt fiskad (Pew Charitable Trusts)
• Håkäring – en av de större arterna som påträffats i svenska vatten
• Brugd (Cetorhinus maximus) – världens näst största haj (WWF Sverige)
• Gråhaj – sällsynt, men noterad 2025

Var i Sverige finns hajar?

De svenska hajförekomsterna är starkast koncentrerade till Skagerrak, Kattegatt och andra delar av Västkusten, enligt Havs- och vattenmyndigheten. I Östersjön och Bottenviken är förekomsterna betydligt mer sällsynta – vattnet är helt enkelt för bräckt för de flesta hajarter.

Det betyder att den som badar på västkusten teoretiskt sett kan möta en haj, men chansen är försvinnande liten. De arter som finns där är små, bottenlevande eller skygga, och ingen av dem är känd för att attackera människor.

Slutsats: Sveriges hajbestånd är verkligt men västkustbundet. Småfläckig rödhaj dominerar, medan större arter som brugd och gråhaj är sällsynta gäster snarare än bofasta.

Har det varit vithaj i Sverige?

Nej, det finns inga dokumenterade fynd av vithaj i Sverige. Vithajen (Carcharodon carcharias) lever i varmare hav, bland annat i Medelhavet, och förekommer inte i svenska vatten, enligt Rädda Djuren.

Var finns vithajar?

• Medelhavet – vithaj förekommer, men attacker är mycket sällsynta
• Kalifornien, Sydafrika, Australien – kända vithajsområden
• Tempererade och subtropiska hav världen över

De svenska rapporterna om ”hajar vid kusten” handlar nästan uteslutande om brugd, vars ryggfena kan misstas för en vithajs. Brugden är dock en planktonätare som är ofarlig för människor, enligt Sjöfartsmuseet Akvariet.

Hur lång är världens största vithaj?

Den största vithajen som uppmätts var cirka 6 meter, enligt etablerade hajforskare. Vithajen kan väga över 2 ton och är en av havets största rovfiskar, men dess storlek ska inte förväxlas med förekomst – den finns helt enkelt inte i Sverige.

Vad detta innebär: för den svenska badgästen är vithajen en ickefråga. Den finns i andra hav, och risken att stöta på den i Sverige är i praktiken noll.

Vilken haj är farligast i världen?

Vithajen och tigerhajen räknas bland de farligaste hajarna, med vithajen som ansvarig för flest dödliga attacker på människor globalt. Tigerhajen, som är vanlig i tropiska vatten, är också känd för att vara aggressiv när den väl närmar sig människor.

Är vithaj eller tigerhaj farligast?

För att jämföra deras farlighet brukar man titta på antalet attacker och dödlighet.

Attacker är globalt sett extremt sällsynta – risken att dödas av en haj är mindre än risken att dödas av ett bi eller en blixt. I Sverige finns inga dokumenterade dödliga hajattacker överhuvudtaget, enligt tillgängliga register och rapporter.

Finns det farliga hajar i Medelhavet?

I Medelhavet finns vithaj, men attacker är mycket sällsynta. Havet är varmare än svenska vatten och hyser fler hajarter, men konfrontationer med badgäster är ovanliga. För den som semestrar i Medelhavet är risken fortfarande närmast försumbar.

Har det någonsin varit en hajattack i Sverige?

Det finns inga dokumenterade dödliga hajattacker i Sverige, och hajattacker i svenska vatten är extremt ovanliga. De hajar som lever här är små, bottenlevande eller planktonätande – ingen av dem är farlig för människor.

Slutsats: För svenska badgäster är hajar inte ett hot. Den som oroar sig bör lägga risken i proportion – betydligt vanligare är att råka ut för maneter eller solsting.

Hur stor var världens största haj?

Världens största haj var megalodon, en förhistorisk jätte som kunde bli över 15 meter lång. Megalodon är utdöd – den dog ut för flera miljoner år sedan och finns inte kvar i haven idag, enligt paleontologisk forskning.

Finns det megalodon kvar?

Nej, megalodon är utdöd. De senaste fynden av megalodon-tänder dateras till för miljontals år sedan, och inga levande exemplar har någonsin observerats. De ”observationer” som ibland cirkulerar online är antingen felidentifieringar eller bluffar.

Hur lång var världens största haj?

Det största måttet på en vithaj som uppmätts är cirka 6 meter, men megalodon översteg detta med råge – uppskattningar placerar den på 15–18 meter. För jämförelse: en modern stadsbuss är ungefär 12 meter lång.

Måttet på en haj säger inget om risken – megalodon var störst, men dess utdöende visar att storhet inte är detsamma som närvaro.

Hur låter en haj?

Hajar har inga struplock och kan inte låta som däggdjur. De producerar inte rop, morrningar eller andra vokala ljud – istället kommunicerar de genom kroppsspråk, elektriska signaler och vibrationer i vattnet.

För den som undrar om man kan höra en haj närma sig är svaret nej – men hajar uppfattar däremot vibrationssignaler i vattnet själva, vilket gör att de är extremt känsliga för rörelser.

Vad är en brugd?

Brugden (Cetorhinus maximus) är världens näst största haj efter valhajen, och den förekommer i svenska vatten, enligt WWF Sverige. Den är en planktonätare som ofta misstas för en vithaj på grund av sin ryggfena som sticker upp ovanför vattenytan.

Är brugden farlig?

Nej, brugden är inte farlig för människor. Den är en planktonätare som filtrerar smådjur ur vattnet och har inga tänder som kan bita människor. Enligt Sjöfartsmuseet Akvariet är den fullständigt ofarlig.

Hur gammal kan en brugd bli?

Brugden kan bli upp emot 100 år gammal – en imponerande livslängd för en så stor art. Den växer långsamt och blir könsmogen sent, vilket gör den extra sårbar för överfiskning.

Slutsats: Brugden är en sällsynt men verklig svensk haj – stor som en jätte, men lika farlig som en val.

Relaterad läsning: Världens godaste fisksoppa – receptet från Jennys Matblogg · Hus till salu i Skåne – hitta billiga bostäder, ödehus och mer

Vanliga frågor