Sagan om ringen bok: läsordning, översättningar och citat

De flesta som plockar upp en Tolkien-bok gör det av en enda anledning: de vill äntligen förstå vad alla andra redan pratar om. Sagan om ringen är egentligen tre volymer som gavs ut 1954–1955, med två svenska översättningar: Härskarringen och Ringarnas herre.

Antal delar: 3 volymer ·
Författare: J.R.R. Tolkien (1892–1973) ·
Utgivningsår original: 1954–1955 ·
Svenska översättningar: 2 (1959–1961 och 2004–2005) ·
Antal språk Tolkien skapade: Över 15

En sak blir tydlig när man samlar uppgifterna: Sagan om ringen har två svenska namnskick, men grundfakta är desamma i alla källor (Wikipedia (sv), Wikipedia (en) och TolkienGateway).

Hur många Sagan om ringen-böcker finns det?

Svaret är tre volymer – men bara om man räknar som förlagen gjorde. Sagan om ringen publicerades 1954–1955 i tre delar – The Fellowship of the Ring, The Two Towers och The Return of the King – och delningen gjordes ursprungligen av ekonomiska skäl, inte för att Tolkien skrev tre fristående böcker (Wikipedia (sv)). I Sverige säljs trilogin oftast som tre separata böcker, vilket gör att många uppfattar den som en serie.

Vilka böcker ingår i Tolkiens trilogi?

• The Fellowship of the Ring – Ringens brödraskap (nyöversättning) eller Sagan om ringen (äldre översättning)
• The Two Towers – De två tornen (samma namn i båda översättningarna)
• The Return of the King – Konungens återkomst (nyöversättning) eller Sagan om konungens återkomst (äldre översättning)

De svenska namnen kommer från två olika översättningar: Åke Ohlmarks version (1959–1961) och Erik Anderssons nyöversättning (2004–2005). Namnskicket skiljer sig alltså åt mellan utgåvorna (Wikipedia (en), TolkienGateway). Lägg märke till en sak: i Ohlmarks version heter första volymen just Sagan om ringen – det är därifrån den moderna beteckningen på hela trilogin kommer.

Hur många böcker har Tolkien skrivit?

• Hobbiten (1937) – Tolkiens första publicerade bok om Midgård
• Sagan om ringen (1954–1955) – trilogin i tre volymer
• Silmarillion och flera andra verk – utgivna vid sidan av trilogin

Tolkiens bibliografi är större än trilogin: Hobbiten kom först, och Silmarillion är det mest kända av de verk som sedan dess har kopplats till Midgård (TheOneRing.net). För den som vill ha hela bilden räcker det alltså inte med tre böcker – men de tre volymerna i Sagan om ringen är kärnan.

Konsekvensen: du har inte tre fristående böcker utan en sammanhållen berättelse. Läs därför volymerna i ordning – och räkna med att första delen bygger mot något större.

I vilken ordning ska man läsa Tolkiens böcker?

Norstedts, som ger ut Sagan om ringen på svenska, anger Läsordning 1 för boken (Norstedts). Det betyder att den är tänkt att fungera som startpunkt. För den som vill ha hela Midgårdsbakgrunden finns ändå en mer komplett väg in: börja med Hobbiten.

• 1. Hobbiten – Tolkiens första bok, utgiven 1937
• 2. Sagan om ringen – trilogin i tre volymer, 1954–1955
• 3. Silmarillion – fördjupning när Midgård känns bekant

Publiceringsordningen är alltså Hobbiten före Sagan om ringen, och det är den väg de flesta läsare upplever som mest naturlig. Den som börjar med Silmarillion möter en skapelsemyt utan den trygghet som Hobbiten ger.

För den som ändå vill börja direkt i Sagan om ringen går det utmärkt – Norstedts säljer den med Läsordning 1. Men du missar den fond som Hobbiten målar upp: en värld som Tolkien redan hade format när han fortsatte berättelsen.

Poängen: det finns ingen fel ordning, men det finns en ordning som ger mest utdelning – och den följer Tolkiens egen utgivning.

Vem skrev boken Sagan om ringen?

J.R.R. Tolkien – fullständigt namn John Ronald Reuel Tolkien, professor i anglosaxiska språk – skrev boken (TheOneRing.net). Han levde 1892–1973, och hans första bok var Hobbiten, utgiven 1937, som sedan blev startpunkten för allt som kom därefter.

Vilken bok skrev Tolkien först?

• Hobbiten – utgiven 1937, Tolkiens första publicerade bok om Midgård
• Sagan om ringen – utgiven 1954–1955, direkt fortsättning på Hobbitens berättelse

Hobbiten var alltså först, och Sagan om ringen är en direkt fortsättning på den berättelsen. Den kronologin är avgörande för hur läsningen brukar rekommenderas.

Vad hette Tolkien i förnamn?

• John – första förnamnet
• Ronald – andra förnamnet
• Reuel – tredje förnamnet

Initialerna J.R.R. står alltså för John Ronald Reuel, och i både engelska och svenska sammanhang används förkortningen J.R.R. Tolkien.

Det här är värt att ha med sig när du pratar om böckerna: Tolkien var inte bara författare utan också språkforskare, och den sidan av honom syns i allt från namn till påhittade språk. Den som förstår det får mer ut av läsningen.

Ska jag läsa Sagan om ringen på svenska eller engelska?

Originalspråket är engelska, och Tolkien kunde inte svenska. Den första svenska översättningen kom redan 1959 – fem år efter originalets första volym – och den gjordes av Åke Ohlmarks (Svenska Dagbladet). År 2004–2005 kom Erik Anderssons nyöversättning (Wikipedia (en)).

Kunde Tolkien svenska?

• Nej – Tolkien kunde inte svenska
• Han var professor i språk, och hans inspiration kom bland annat från finska och walesiska

Det innebär att den svenska text du läser är en översättning i ordets rätta bemärkelse – inte ett verk som Tolkien själv har granskat. För den som vill komma nära originalets språk är engelska enda vägen.

Skillnaden mellan översättningarna syns tydligast i namnen – en jämförelse mellan de två svenska versionerna, byggd på uppgifter från Wikipedia (en) och TolkienGateway:

Det förklarar varför ”Sagan om ringen” ibland syftar på hela trilogin och ibland bara på första volymen – beroende på vilken översättning man växte upp med. När fansajten TheOneRing.net rapporterade om nyöversättningen uppgavs titeln bli en direktöversättning, ”Ringarnas Härskare” – den slutgiltiga titeln blev alltså en annan (TheOneRing.net).

Ser man på verket som bok – snarare än som berättelse – blir utgivningshistorien tydlig: två svenska översättningar med nästan femtio års mellanrum (Norstedts).

Avvägningen är ganska enkel: engelska ger dig Tolkiens original, svenska ger dig två historiska läsupplevelser. För den som vill ha svenska bör Anderssons nyöversättning vara förstaval om namnskicket spelar roll – medan Ohlmarks Härskarringen är den version som format svenska Tolkien-läsare i decennier.

Vilka är några kända citat av Tolkien?

Två rader ur Tolkiens text har blivit så spridda att de lever egna liv – även bland människor som aldrig har läst böckerna. Båda kommer från Sagan om ringen, men de uttalas av olika röster.

• ”Not all those who wander are lost” – ur Bilbos dikt, citerad av Aragorn i Ringens brödraskap
• ”One Ring to rule them all, One Ring to find them, One Ring to bring them all and in the darkness bind them” – ringversen ur Sagan om ringen

Den första raden är en diktrad som i svensk översättning brukar återges ungefär som ”Inte alla som vandrar är vilse”. Ringversen finns i bokens inledning och handlar om den enda ring som ska styra alla andra – i svenska utgåvor finns den i två olika versioner, eftersom Ohlmarks och Andersson har översatt den var för sig.

Det säger något om Tolkiens språk att även översatta rader behåller sin kraft. Citaten fungerar som symboler för hela verket – och dyker ständigt upp i allt från bokdiskussioner till akademiska uppsatser.

Hur många språk skapade Tolkien?

Tolkien skapade över 15 språk för sin värld, och han var inspirerad av bland annat finska och walesiska (Wikipedia (sv)). Hans forskargärning låg inom språkvetenskap, vilket märks i hur genomarbetade de påhittade språken är.

• Alviska – i flera olika varianter, där de mest kända inspirerats av finska
• Walesisk inspiration – i andra alviska varianter och i namnskicket
• Svartspråk – det språk som ringens inskription är skriven på

När dog Tolkien?

• 2 september 1973 – Tolkien avled i England

För läsaren förklarar det mycket: namnen i Sagan om ringen är inte slumpmässiga fantasifoster utan medvetna språkliga konstruktioner. Varje alviskt namn bär på en ljudlogik som Tolkien kontrollerade själv – det är en av anledningarna till att böckerna fortfarande känns så levande.

Konkret läsplan: så här tar du dig igenom Tolkiens Midgård utan att fastna.

1. Börja med Hobbiten. Den är kortast och ger dig Bilbo, ringen och Midgårds grundton.
2. Läs Sagan om ringen i volymordning: Ringens brödraskap, De två tornen, Konungens återkomst.
3. Välj språk medvetet. Engelska för originalets exakta språk, svenska för lägre tröskel.
4. Fördjupa dig med Silmarillion när du vill förstå Midgårds mytologi och bakgrundshistoria.

Steg tre är den punkt där de flesta nya läsare fastnar. Minns bara: det finns inget ”rätt” val – bara det val som får dig att faktiskt läsa ut boken.

Här är nyckelåren i Tolkiens liv och böckernas väg till svenska läsare – en tidslinje sammanställd från Svenska Dagbladet, Wikipedia (en) och TolkienGateway:

Det som slår en är att utgivningshistorien sträcker sig över mer än sextio år – från Hobbiten 1937 till nyöversättningen 2004–2005. Sagan om ringen har aldrig slutat vara aktuell för nya läsare.

Citaten som alla känner igen: här är två rader ur Tolkiens text som gång på gång återkommer i allt från bokcirklar till studentuppsatser. Citaten återges i den engelska originalversionen (TolkienGateway).

”Not all those who wander are lost.”

– Bilbo, i Tolkiens Ringens brödraskap (dikt citerad av Aragorn)

”One Ring to rule them all, One Ring to find them, One Ring to bring them all and in the darkness bind them.”

– Ringversen, i Tolkiens Sagan om ringen (inskriptionen på den enda ringen)

Båda citaten finns i den engelska originalversionen. I svenska utgåvor varierar formuleringarna mellan Ohlmarks och Anderssons översättningar – vilket är ett bra exempel på hur olika två svenska läsningar av samma verk kan bli.

Sagan om ringen är ingen ny bok, men den fortsätter att hitta nya läsare – och för den som närmar sig den för första gången finns det egentligen bara en svår del: att välja var man börjar. Med Hobbiten som start, Sagan om ringen i Anderssons nyöversättning som svensk standard och engelskan som ett senare fördjupningssteg behöver ingen svensk läsare gå vilse. För den som vill uppleva Midgård på allvar är beslutet tydligt: börja med Hobbiten och läs sedan trilogin i ordning – eller ta språnget till engelskan och upptäck originalet, där Tolkiens egna namn och språk gäller.

Vanliga frågor

• Kvinnor jag tänker på om natten – recension och boktips
• Analys av Att döda ett barn – Stig Dagermans novell