Att någon utger sig för att vara polis eller åklagare låter som en scen ur en film – men i verkligheten är det ett brott som tas på stort allvar i svensk rätt, och varje år hamnar fall där privatpersoner eller väktare överskridit sina befogenheter i domstolarna. Den här guiden går igenom vad som krävs för att en gärning ska falla under 17 kap. 15 § brottsbalken, vilka straff som väntar och var gränsen går mellan att utge sig för myndighet och att bara spela rollen.
Lagrum: 17 kap. 15 § Brottsbalken (1962:700) · Straffskala: Böter eller fängelse i högst sex månader · Brottskategori: Brott mot allmän verksamhet · Typfall: Utge sig för att vara polis, åklagare eller annan myndighetsperson
Snabböversikt
- Lagtextens ordalydelse i 17 kap. 15 § BrB (Riksdagen)
- Straffet är böter eller fängelse i högst 6 månader (Nationalencyklopedin)
- Brottet kräver inte att myndighetsutövningen faktiskt lyckas (Lawline)
- Exakt var gränsen går mellan att utge sig för myndighet och att bara ”leka” polis
- Hur domstolar väger in provokation från offret
- Om en väktare som agerar utanför sitt uppdrag kan dömas
- Inga tydliga tidshändelser i nuvarande rättspraxis – brottet prövas löpande i underrätter
- Fler väktarfall väntas prövas när allt fler privata säkerhetsaktörer verkar i myndighetsliknande roller
- Högsta domstolen kan komma att ta upp frågan om gränsdragningen vid provokation
Fem centrala fakta om brottet, samlade i en tabell:
| Faktaområde | Uppgift |
|---|---|
| Lagrum | 17 kap. 15 § Brottsbalken (1962:700) |
| Straffskala normalgrad | Böter eller fängelse i högst sex månader (Riksdagen) |
| Grovt brott | Fängelse i högst två år (Nationalencyklopedin) |
| Rekvisit | Obehörigen utge sig för att utöva myndighet |
| Krav på uppsåt | Ja – gärningspersonen måste medvetet vilja vilseleda (Lawline) |
| Typfall 1 | Utge sig för polis, åklagare, kronofogde |
| Typfall 2 | Bära uniform, märke eller tjänstetecken som ger sken av att tillhöra försvarsmakten, polisen, tullen eller räddningstjänsten (Journalisten) |
| Brottskategori | Brott mot allmän verksamhet |
Vad är föregivande av allmän ställning?
Här handlar det om att någon obehörigen ger sig ut för att utöva myndighet – eller genom uniform, märke eller annat tjänstetecken skapar intryck av att tillhöra en myndighetskår. Bestämmelsen i 17 kap. 15 § brottsbalken är utformad för att skydda förtroendet för det allmännas verksamhet.
Vad säger brottsbalken?
- Brottet definieras i 17 kap. 15 § BrB.
- Gärningen innebär att obehörigen utge sig för att utöva myndighet.
- Det är ett brott mot allmän verksamhet och placeras därmed i samma kapitel som våld mot tjänsteman och mutbrott.
”Den som obehörigen utger sig för att utöva myndighet, döms för föregivande av allmän ställning till böter eller fängelse i högst sex månader.”
17 kap. 15 § Brottsbalken (1962:700)
Som Nationalencyklopedin förklarar omfattas även den som bär uniform, märke eller annat tjänstetecken som ger sken av att tillhöra försvarsmakten eller annan kår i det allmännas tjänst.
Gränsen mellan att ”leka polis” och att begå brott handlar inte om hur allvarlig rollen är – utan om huruvida omgivningen faktiskt kan uppfatta dig som en myndighetsperson. Det räcker med att någon tar dig på allvar.
Följden är att gränsdragningen bygger på omgivningens uppfattning snarare än gärningspersonens avsikt.
Vad är straffet för föregivande av allmän ställning?
Straffet för normalgraden är böter eller fängelse i högst sex månader. Om brottet bedöms som grovt – till exempel om gärningen medfört betydande men för det allmänna eller en enskild – kan straffet bli fängelse i upp till två år.
Kan straffet skärpas?
- Om brottet är grovt kan andra bestämmelser bli aktuella och straffet höjas till fängelse i högst två år.
- Exempel från svenska domstolar: En civilanställd dömdes för föregivande av allmän ställning efter att ha spelat polis vid ett apoteksbesök (Lexnova).
- Skryt om ett påhittat polisyrke utan att faktiskt utöva myndighet har däremot bedömts som inte straffbart (Dagens Juridik).
”Om gärningen med hänsyn till att den medfört betydande men för det allmänna eller för enskild eller annars är att anse som grov, döms till fängelse i högst två år.”
NE:s återgivning av grovt brott
En dom för föregivande kan få långtgående konsekvenser – särskilt för personer i säkerhetsbranschen. En fällande dom innebär inte bara böter eller fängelse, utan kan också leda till att legitimationer dras in och att framtida anställningar inom ordningsvakt eller bevakning omöjliggörs.
Det centrala är att brottet inte kräver att myndighetsutövningen faktiskt lyckas – redan försöket att ge intryck av myndighetsstatus är straffbart.
Vad är skillnaden mellan föregivande av allmän ställning och ofredande?
Ofredande enligt 4 kap. 7 § BrB och föregivande av allmän ställning överlappar ibland, men brotten har olika skyddsintressen. Ofredande skyddar den personliga friden, medan föregivande skyddar tilltron till myndighetsutövning.
När övergår föregivande till ofredande?
- Ofredande (BrB 4:7) kräver ett handlande som är ägnat att kränka friden – känna oro, obehag eller rädsla.
- Föregivande kräver att man utger sig för att utöva myndighet – inget krav på att offret upplever obehag.
- Gränsdragningen kan vara otydlig i praktiken, särskilt när någon samtidigt utger sig för att vara polis och hotar eller trakasserar.
Exempel: En person som stoppar en bil och utger sig för polis begår föregivande. Om personen dessutom skriker hot eller agerar hotfullt kan ofredande eller olaga hot tillkomma.
I en dom som refereras av Dagens Juridik betonade tingsrätten att förutsättningen är att någon obehörigen gett sig ut för att utöva myndighet – inte bara att ha sagt sig vara polis i privata sammanhang.
Det innebär att den som agerar i gråzonen riskerar att dömas för flera brott samtidigt.
Kan provokation vara olaglig enligt svensk rätt?
Provokation som sådan är inte olaglig i Sverige, men den kan bli brottslig om den innefattar föregivande av allmän ställning. En privatperson som provocerar genom att utge sig för polis begår troligen föregivande, oavsett syfte.
Vad är brottsprovokation?
- Brottsprovokation (polisens provocerande agerande i spaningssyfte) har rättsliga gränser – men regleras främst i polislagstiftningen, inte i BrB 17:15.
- Om provokationen går ut på att utge sig för myndighet kan det vara föregivande även om syftet var att avslöja en annan brottslig handling.
- Avsiktlighet är inte ett krav för föregivande enligt praxis – det räcker att omgivningen uppfattar dig som myndighetsperson.
”Även om du inte har för avsikt att faktiskt utöva myndighet, utan bara vill skoja eller provocera – om du framstår som polis eller åklagare kan du dömas.”
Juridisk rådgivning från Lawline – Lawline
Vilka andra brott kan knytas till föregivande av allmän ställning?
Föregivande av allmän ställning förekommer sällan ensamt. Ofta kopplas det till grövre brott som våld mot tjänsteman, olaga hot eller misshandel.
Våld mot tjänsteman
- Våld mot tjänsteman regleras i 17 kap. 1 § BrB och har en straffskala på fängelse i upp till fyra år.
- Om någon utger sig för polis och sedan använder våld, kan våld mot tjänsteman aktualiseras.
Olaga hot
- Olaga hot (BrB 4:5) kan bli aktuellt om hot framförs under föregivandet – till exempel hot om arrestering eller våld.
- Straffet är böter eller fängelse i upp till ett år.
Misshandel
- Om föregivandet leder till fysiskt våld kan misshandel (BrB 3:5) läggas till.
- Straffskalorna för dessa brott är ofta högre än för föregivande i sig.
Som flera rättsfall visar – bland annat det som refereras av Lexnova – är det inte ovanligt att föregivande kombineras med andra brott. En civilanställd som spelade polis vid ett apoteksbesök fälldes för föregivande, men hade också kunnat åtalas för ofredande om offret känt sig kränkt.
För den som överväger att agera som ordningsvakt eller i annan myndighetsliknande roll är konsekvensen tydlig: ett enda övertramp kan leda till fängelse och ett långt straffregister. Att känna till var gränsen går mellan tillåten myndighetsutövning och brottsligt föregivande är avgörande – särskilt i en tid när fler privata aktörer får allt större befogenheter.
sv.wikipedia.org, opinionsfokus.se, lawline.se, lawline.se, lagar.se
Vanliga frågor
Kan en privatperson dömas för föregivande av allmän ställning?
Ja, brottet kan begås av vem som helst – du behöver inte vara tjänsteman. Det räcker att du obehörigen utger dig för att utöva myndighet.
Måste man ha utövat myndighet för att dömas?
Nej, det räcker att du utger dig för att utöva myndighet – du behöver inte faktiskt ha vidtagit någon myndighetsåtgärd.
Spelar det någon roll om personen var civilklädd?
Nej, det avgörande är hur du framstår i den aktuella situationen. Även civilklädd kan du uppfattas som myndighetsperson genom ditt agerande eller vad du säger.
Är föregivande av allmän ställning ett uppsåtligt brott?
Ja, det krävs uppsåt – du måste medvetet vilja vilseleda. Men det räcker med att du inser risken att omgivningen uppfattar dig som myndighetsperson.
Kan en polis som överskrider sin befogenhet dömas?
En polis som agerar inom tjänsten men överskrider sina befogenheter döms normalt för tjänstefel (BrB 20:1), inte föregivande. Däremot kan en polis som helt obehörigen utger sig för polis privat dömas för föregivande.
Vad är skillnaden mellan föregivande och bedrägeri?
Bedrägeri (BrB 9:1) handlar om att vilseleda någon för att få ekonomisk vinning. Föregivande av allmän ställning kräver ingen vinning – det är själva myndighetsföregivandet som är straffbart.
Hur anmäler man föregivande av allmän ställning?
Du anmäler till Polisen via 114 14 eller på polisen.se. Brottet faller under allmänt åtal, så åklagaren väcker åtal om det finns tillräckliga bevis.
Relaterad läsning: Christoffer Henriksson Ferrarimannen – bild och brott · Jens B Nordströms fru – familj, ålder och rättsfall
Relaterade artiklar
Anton Sjöberg är senior reporter på Saklinjen och bevakar dagliga kultur- och nöjesnyheter.