Ostsorter A-Ö – Alla osttyper i alfabetisk ordning

Att navigera bland alla ostsorter kan kännas som att kliva in i en hel värld av smaker, texturer och traditioner. Kanske har du stått framför ostdisken och undrat skillnaden mellan en hårdost och en mjukost, eller vilken svensk ost som passar bäst på ostbrickan.

Dansk blåmögelost: Mycella ·
Svensk hårdost: Präst, Herrgård, Svecia ·
Osttyp med mögel: Blåmögelost, vitmögelost

Mönstret: ju kortare lagring, desto mildare och mjukare ost – men undantag finns.

Vilka ostsorter finns det?

Hårdostar – från cheddar till parmesan

Hårdostar är lagrade ostar med fast konsistens och ofta en hög fetthalt. De tål värme bra och passar utmärkt i matlagning eller som smakrik del av en ostbricka. Cheddar, parmesan, gruyère och gouda är internationella exempel, medan svenska hårdostar som Präst, Herrgård och Svecia har egna traditioner (Wikipedia – den fria encyklopedin).

Mjukostar – brie, camembert och färskost

Mjukostar kännetecknas av en krämig konsistens och kortare lagringstid. Brie och camembert är klassiska franska vitmögelostar med en fetthalt på cirka 30 %, medan färskost som ricotta och keso har lägre fetthalt (Land – svensk bonde- och livsstilstidning).

Blåmögelostar – gorgonzola, roquefort, mycella

Blåmögelostar som gorgonzola (italiensk), roquefort (fransk) och mycella (dansk) får sin karaktäristiska smak från mögelkultur. De har hög fetthalt och passar ofta bra ihop med söta viner eller som smaksättare i såser (Ostmanifest – ideell förening för svensk ostkultur).

Svenska ostsorter – präst, herrgård, svecia

• Prästost – en traditionell hårdost från 1700-talet (Arla – Sveriges största mejerikooperativ).
• Herrgård – en mild hårdost med ursprung på 1800-talet (Arla).
• Svecia – Sveriges första skyddade geografiska beteckning sedan 1997 (Arla).
• Västerbottensost – en grynig, sälta ost från Burträsk, bäst lagrad i 18 månader (Land).

Vilka är de godaste ostarna?

Ostar för ostbrickan

Den ideala ostbrickan innehåller en mix av texturer och smaker: en hårdost som herrgård, en mjukost som brie och en blåmögelost som mycella. Enligt Land – svensk bonde- och livsstilstidning är Västerbottensost och Norrbottenost (lagrad 30 månader) populära val för den som vill ha en svensk profil.

Ostar för matlagning

Hårdostar som parmesan och gruyère smälter bra och används i gratänger, såser och på pizza. Cheddar är en favorit i hamburgare och mac & cheese (Arla – Sveriges största mejerikooperativ). Blåmögelostar ger djup till pastasåser och sallader.

Ostar för vinsällskap

Rött vin matchas ofta med hårdostar, medan vita viner och champagne passar med mögelostar. Mjukostar som brie fungerar med båda (Ostmanifest – ideell förening för svensk ostkultur).

Vilka hårdostar finns det?

Svenska hårdostar – präst, herrgård, svecia, grevé

• Präst – lagrad, något nötig smak (Arla – Sveriges största mejerikooperativ).
• Herrgård – mild, elastisk konsistens (Arla).
• Svecia – skyddad geografisk beteckning (Arla).
• Grevé – lanserades 1964, smakrik (Arla).

Internationella hårdostar – parmesan, gruyère, gouda, cheddar

Mönstret: ju längre lagring, desto skarpare och fastare ost. Svenska hårdostar ligger ofta i intervallet 6–18 månader (Land – svensk bonde- och livsstilstidning).

Vilken är den fetaste osten?

Fetthalt i olika osttyper

Fetthalten anges oftast som procent i torrsubstans (fett i ts). Hårdostar har vanligen 30–50 % fett i ts, medan mjukostar ligger lägre. Blåmögelostar kan nå upp till 50 % (Arla – Sveriges största mejerikooperativ).

Triple-cream och dubbel-cream

Triple-cream-ostar (minst 75 % fett i ts) som Brillat-Savarin och Saint-André är bland de fetaste. Dubbel-cream-ostar (60–75 %) inkluderar många brie-varianter (Ostmanifest – ideell förening för svensk ostkultur).

Blåmögelostar och deras fettinnehåll

Gorgonzola, roquefort och mycella har en fetthalt på 45–50 % i ts, vilket gör dem till en av de fetaste grupperna bland vanliga ostar (Land – svensk bonde- och livsstilstidning).

Är ost bra om man vill gå ner i vikt?

Näringsvärden i ost

Ost är en energität matvara. 100 gram hårdost innehåller cirka 350–400 kalorier, 25–30 gram fett och 20–25 gram protein (Arla – Sveriges största mejerikooperativ). Mjukostar som keso har cirka 80–100 kalorier per 100 gram.

Ost och mättnadskänsla

Protein- och fettinnehållet i ost kan bidra till ökad mättnad, vilket kan underlätta viktkontroll om mängden hålls rimlig (Land – svensk bonde- och livsstilstidning).

Lågfettsostar som alternativ

För den som vill minska kaloriintaget finns lättostar med 10–15 % fett, som keso, lättriven mozzarella och vissa färskostar. Dessa innehåller fortfarande protein men har lägre energitäthet.

Implikationen: ost kan vara en smart del av en viktminskningsdiet – men i kontrollerade mängder. För svenska konsumenter innebär det att 30–50 gram hårdost per dag ger mättnad utan att spräcka kaloribudgeten.

Bekräftade fakta

• Svenska ostar delas in i fem huvudgrupper: hårdost, mjukost, färskost, smältost, mesvaror (Wikipedia – den fria encyklopedin).
• Prästost finns dokumenterad från 1700-talet (Arla – Sveriges största mejerikooperativ).
• Herrgård från 1800-talet (Arla).
• Grevé lanserades 1964 (Arla).
• Svecia fick skyddad geografisk beteckning 1997 (Arla).
• Västerbottensost har ursprung som en Västgötaost där ostmassan värmdes flera gånger (Företagskällan – arkiv för svensk näringslivshistoria).
• Wrångebäcksost, Sörmlands Ädel, Källarlagrad getost är skyddade beteckningar (Ostmanifest – ideell förening för svensk ostkultur).

Vad som är oklart

• Exakt antal ostsorter i världen – nya skapas hela tiden.
• ”Bästa osten” är subjektiv – varierar med smak och användning.
• Vissa hantverksostars exakta tillverkningsmetoder är inte fullt dokumenterade.

”Svenska hårdostar som Präst och Herrgård har en rik historia – de har tillverkats på traditionellt vis i generationer och utgör grunden i svensk ostkultur.”

– Ostexpert på Arla – Sveriges största mejerikooperativ

”Ost i måttliga mängder kan vara en värdefull källa till protein och kalcium i en balanserad kost. För den som vill gå ner i vikt är det mängden som avgör.”

– Representant för Ostmanifest – ideell förening för svensk ostkultur

För svenska konsumenter är slutsatsen tydlig: ost är en njutning och en källa till näring – men valet av sort bör styras av tillfälle, smak och hälsomål. Antingen satsar du på en lagrad hårdost till vardagsmaten eller en krämig blåmögelost till festen. Det verkliga värdet ligger i att förstå skillnaderna, inte i att jaga en enda ”bästa” ost.

Relaterad läsning: svenska ostsorter till ostbrickan

Vanliga frågor